Till slut kom helgen och man kan börja att vila lite. Visserligen har man redan varit långledig i tre hela dagar men dessa dagar har gått åt till målning och fixa till av lite av varje. Så nu när det är söndag och lunchen är passerad och kan man sträcka ut de lurviga och läsa en god bok.

Allt som man satt upp som mål är alltså fixat. Och om man jämför hur det såg ut innan allt arbeta påbörjades, (se denna länk om du inte kommer ihåg) så kan man nog se en ganska stor förbättring. Nu väntar vi bara på riktigt varmt väder sen kan man njuta.

Morgonen grydde och redaktören var på krigsstigen. Klockan 9.00 gick reveljen och ungarna for upp och undrade vad som hände. Redaktör´n fick fart på barnens ben och förkunnade med domedagsröst att idag är det målning som gäller. han hade dock väntat sig lite mer motstånd och framförallt protester, men två barn gick ut med varsin pensel och började måla.

Vissa håller traditioner i ett fast grepp och vill inget annat ha än ett förutsägbart liv. Själv kanske man allt för ofta vill bryta traditionens mönster och prova på något nytt. Fast det var länge sedan man kom hem med tuppkam i håret och lyssnade på punkrock.

Den svenska idyllen är ett rött litet torp med vita knutar. Själv tänkte redaktör´n i andra banor och inverterade allt. Varför inte? Det blev i alla fall många gånger bättre än de bajsbruna knutarna som vi levt med tidigare.

Imorgon kommer redaktör´n dock vara en högst hatad person. Han har förvarnat barnen att de kan räkna med att bli väckta runt 9 tiden för att en timme senare bli utslängda med varsin pensel. För här ska det målas. Lita på det!

Igår var det aDay hela dagen. Projektet som går ut på att hela världen fotograferar sin omgivning. Proffs eller amatörer vuxna eller barn, spelar inge roll. Det hela går ut på att skapa ett gigantiskt snapshot över en dag och det är många kända organisationer och enskilda som stöder detta gigantiska evenemang.

Mitt deltagande funderade jag länge på. Vad ska man plåta? Hur och var? Till slut kom jag fram till att inte krångla till det alls utan bara göra en normal gatufotorunda. Ta kort på det som händer just nu. Och när jag åkte till jobbet på morgonen slog det mig vad jag skulle titta lite närmare på.

I staden har vi fått ett nytt gymnasium. I och med det så är mängder av tillfälliga baracker eller moduler överflödiga. dessa enheter har används under många år men nu är det slut på den epoken för stora kranar höll på att lyfta ner allt och flytta dem till lastbilar.

Nästa var var bygget av hus i Norra Hamnen. Det är ett område som fullständigt transformerats de sista 5 åren, från ett gammalt industriområde till mer eller mindre ett lyxområde med hus och lägenheter man bara kan drömma öm att köpa. De senaste fristående villorna ligger till försäljning för nästan 10 miljoner. Det sista projektet blev det gigantiska arbetet som sker med att lägga ny gatsten på Drottninggatan. En enkel jobb som bara hade till syfte att visa hur det går framåt även med detta ytterst tröttsamma jobb.

Som en bonus hörde jag musik och sång från parken. På Parksnäckans scen sjöng barn och vuxna till en ganska stor publik. Ven som sjöng, varför, och vilka som var publik vet jag faktiskt inte. Men det är i alla fall en bild tagen den 15 maj 2012 som visar hur vardagen lufsar fram i sakta mak.

Nu har det gått tre veckor sedan rabatten på framsidan grävdes upp. Hittills har vädret varit kallt och det har regnat en hel del. Men ändå så börjar all komma upp på ungefär rätt plats.Påskliljorna är på väg att blomma ut medan andra lökar är på väg uppåt. Aklejan tar sig bra och höstfloxen tror jag ska överleva även denna flytt. Vi får se i början av Juni hur allt ser ut då eller om man ska komplettera med något mer för att täcka de tomma jordfläckarna.

Under de senaste veckorna så har det hamrats och spikats en hel del på Raskekullen. Frun och redaktör´n åkte till fritidsaffären för att titta på på nya utemöbler för ny när allt är bytt så tyckte faktiskt båda att denna rogivande plats förtjänade en uppfräschning även på möbelsidan.

Däcket vi har idag är betydligt större än innan, för rabatter tog en ganska stor plats. Likväl så fick vår gamla soffgrupp i trä plats utan några större problem tidigare, så vi hade en bra måttstock att gå efter. Problemet var naturligtvis vilken typ av möbler man skulle köpa. I ärlighetens namn fick vi sätta oss ner och se vad vi gjort på framsidan de senaste 10 åren. Dricka kaffe, äta en glass, läsa en bok, ta en tupplur eller bara ta det lugnt var svaren vi kom fram till. Någon enstaka gång har vi ätit en lunch där men det är ett undantag.

Så de traditionella utemöblerna med ställbara stolar och normalhögt bord gick bort och istället satsades det på en soffgrupp som lika gärna kunde så i vårt vardagsrum. Vi var noggranna, tittade på mängder med alternativ som var både bättre och inte fullt så bra. Redaktör´n själv lade sig helt enkelt ner i sofforna och testade att ta en tupplur för det är viktigt i hans värld, arbetskygg som hann är. Storlek och färg diskuterades och även materialval och till slut kom man fram till det vi ville ha.

Dagen slutade med att jag invigde soffan i tre timmar med en god bok och det är där man kommer hamna de varma månaderna på året, för vilken sittkomfort dessa möbler har! Nu har vi bara problemet vart vi ska förvara dynorna på nätterna för de är enorma